3 barnet- sover inte alls

Tredje barnet borde ju vara så mycket enklare. Och visst är det så mycket skönare när man slipper vara nervös HELA tiden för allt. Min enda skräck är jag ska tappa henne i trappen, eller att hon ska sätta något i halsen. Kommer fortfarande ihåg när jag lämnade BB med mitt första barn. Det var ju så galet. Skulle dom bara låta oss åka hem med en liten bebis pa armen? Utan instruktions manual. Nu har man ju som sagt lite mera koll. Med Clara matade jag ondemand, hon sov och åt precis som hon ville. Forutom att hon skrek varje kväll mellan 18-23 dom forsta veckorna var det forvarnansvart lätt. Hon skappade ett eget schema med rutiner ganska snabbt, utan att jag behovde jobba på det alls. Men sen har vi det har med nätterna. Med mina andra barn var jag ganska strikt det skulle sovas ochatas på speciella tider. Helst skulle dom sova i sin egna sang. Detta ledde till att dom ganska tidigt sov hela långa natter alldeles sjalva utan avbrott. Det var ju fantastik, och med Isak vet jag helt ärligt inte hur jag hade orkat om han inte hade sovit hela natterna.

Men varat tredje barn denna lilla primadonna, hon sover INTE pa natterna, oftast vaknar hon vid 1 tiden. Precis nar jag har somnat och sen vaknar hon igen vid 4 tiden. Sa det blir ingen djup sömn alls. Det gor mig galen har inte sovit en hel natt pa over ett ar.

Min man tycker jag ska sova lite pa dagen, men det ar liksom inte min melodi. Jag vet ju hur man gör i teorin om man vill ”sov trana” ett barn, men sen tanker jag följande ”orka halla pa dom blir ju sa stora sa snabbt”, ”snart ska vi till USA igen, sa ingen ide med Jetlag och allt att ens borja”. Ofta lagger jag bara över henne i min säng så då behover jag ju knappt vakna. Nu är hon dessutom sa stor att hon kan håll flaskan sjalv. Så jag hoppas att hon lär sig själv att sova hela natten.